Så har man landat i vardagen efter en hektisk, galen och otroligt spännande tävlingshelg. Äntligen efter alla år har vi lyckats vinna den i våra ögon roligaste, bäst arrangerade och finaste tävlingen i Sverige. ABU Garcia Pike Open, arrangerat av Jonas och Tom på Ostkust Jakt i Västervik.

Det var första dagen allt hände.

Vi hade en klar gameplan efter att vi hade varit på plats och rekat några veckor tidigare i samband med LIP-fisket. Vi hade några platser som vi visste att det skulle smälla på. Nu var bara frågan vilken vi skulle börja på. 

Efter starten gått något förvirrat så la vi ut fullt med nosen ställd mot området vi ville fiska av. Vi var inte först på plats men tur var nog det för när vi tagit en plats så kändes det inte alls som vi förväntat oss. Feelingen fanns inte där.

Vi släppte första platsen efter ett tiotal kast och gav oss av till plats nummer 2. Här kändes det helrätt. Vi driftade fram en liten bit för att känna oss för och visst small det till i grejerna. En grunt bottenstudsad jigg med endast 10g jiggkrok utan stingers gjorde att drillningen var grymt nervös.

En 105cm madam på ca 7,5kg kliver på som om det var sista matbiten innan vintern och lyckan var ett faktum. Känslan av en glidande krok dröjde sig kvar en lång stund efter återutsättningen av den vackra fisken.

En kortare förflyttning och en ny drift genererade en helt ok liten dam på 84cm innan ett försiktigt hugg gör att Tony utbrister de klassiska orden i vår båt: "Jag har en"

Denna gången är det en slank dam i sina bästa år som synar insidan av båten. Döm om vår förvåning när vi lyfter henne ut håven och inser att det oxå är en riktigt lång fisk.

Ytterligare en 105cm lades till listan och jublet i båten steg. Nu fanns ju faktiskt chansen att sätta ett riktigt bra resultat om vi kunde fylla pappret. Här kliver pannbenet på. Hela eftermiddagen gnuggar vi våra spotts där vi tror oss kunna nöta upp godkänd fisk utan något riktigt häng. Vi lyckas pilla upp en 75cm och efter ytterligare ett tag en till 76cm.  Där emellan ser vi några riktigt fina tävlingsfiskar följa ända fram till båten.

Vid skymningen utbryter det en rejäl huggperiod och från ingenstans dök det upp fiskar men ingen ville följa med och kolla på inredningen i båten. Detta gjorde att dag 2 kändes rätt så gjuten.

Vi hade vid detta laget 105+85+105+75+76=446cm och det kändes ju bra men under 450cm som för oss är den magiska gränsen för ett riktigt bra resultat. "Bara" att byta ut 70-fisken. Hårda vindar gjorde att vi inte kunde riktigt bita oss fast utan att köra elmotorn hårt och den långa dagen gjorde att vi började söka fisken lite planlöst. Detta är ju aldrig en bra idé.

Mycket riktigt så blev vi nästan lottlösa. Ett riktigt herrejösses hugg satte igång pulsen rejält när jag studsade en liten jigg med endast jiggkrok utanför en vass i en undervattenssluttning utanför en liten ö. Tyvärr så besannades mina farhågor då jag känner krogen glida utan att greppa och vips så var det bara dött i änden på linan. En stund senare så får vi i alla fall en liten tröstfisk men den mätte endast 73 cm så den ändrade inget.

Ledsna och besvikna trailade vi upp, lämnade fångstrapport och åkte hem till stugan för att duscha och byta om. Det enda som for genom huvudet var att vi bränt chansen.

Väl på plats på banketten var det svårt att dölja besvikelsen men när man började höra rapporterna från de andra teamen så förstod vi att alla hade haft det dåligt och ett hopp tändes om en top 5 placering. 

<vid största fiskutdelningen visade det sig att 2, 3 och 4 fisk var alla 105cm och Jag hade 3:e fisken och Tony 4:e. Då började det verkligen att klia i kroppen.

När sedan lagtävlingen började delas ut och 3:an hade 433cm blev vi riktigt nervösa.  Kunde det gå vägen?

2:a plats på 445cm...........NEEEEEJ Vilken fisk vart inte godkännd?????!!!!!!.................Team SLIPS!

TOTAL LYCKA!!!!!

Allt vi kämpat för, misslyckanden som analyserats, missade chanser, timmars träning. timmars planering, pengar i utrustning, ALLT var plötsligt värt det. VI VANN!!!! VI VANN?????? VI TA MIG FAAAN VANN!!!!!!!!!

Det blir inte större än så här.

Tack Tony och Thomas. Detta gjorde vi tillsammans. 

Tack Team Dööh för allt stöd. Tack Jonas och Tom för att ni håller denna tävling. Tack ABU Garcia för att ni gör detta möjligt. Tack alla motståndare som gör att denna tävling till den svåraste, roligaste och mest frustrerande tävling som finns.

TACK!!!

//Anders